meny

Så granskar du ett nätfiskemejl

Säkerhet Av Emil Svensson

3 minuters läsning

Fotot föreställer en laptop med små röda godisfiskar strödda över tangentbordet. Jämte datorn syns ett vitt nät.

Vet du hur ett nätfiskemejl ser ut? Och vet dina medarbetare det? Nätfiske är en metod som används för att genomföra digitala bedrägerier, där en så kallad nätfiskare försöker lura dig att delge kreditkortsnummer, lösenord eller annan känslig information. I denna artikel ska du få lära dig känna igen ett nätfiskemejl.

 

Nätfiskeattacker kan ske via mejl, sms eller sociala medier. Angriparen utger sig i de flesta fall för att vara någon annan och kan försöka övertyga dig om att hen kommer från en organisation som du vanligtvis hade litat på, som posten eller banken.

 

Vart 99:e mejl är ett nätfiskemejl

Nätfiskemejl är dessvärre inte sällsynta. Säkerhetsföretaget Avanan har analyserat över 55 miljoner mejl och uppger att vart 99:e mejl kan klassificeras som försök till nätfiske. Det blir därför viktigare för dig att kunna granska de mejl som trillar in i din inkorg. Tidigare har det varit enklare att identifiera mejl av det här slaget, men angriparna har blivit skickligare och samlat på sig fler knep för att lyckas med sina bluffar.

Nedan tipsar vi om hur du och dina medarbetare kan gå tillväga för att minska risken att drabbas och i förlängningen skydda företaget.

 

Läs igenom mejlet ordentligt

Får du en dålig magkänsla när du läser ett mejl du fått? Nätfiskare är ofta ute efter lösenord, kreditkortsnummer eller annan känslig information. Bilden nedan visar hur ett sådant nätfiskemejl kan se ut. Här efterfrågar inte bedragaren dina uppgifter direkt i mejlet. Istället försöker hen locka in dig på en webbsida, i det här fallet en falsk version av LinkedIn, där du sedan ombeds logga in med dina uppgifter. Om du fullföljer inloggningen har nätfiskaren lyckats komma åt dina känsliga uppgifter.

 

image-from-ios-1

 

Granska avsändaren

Det är enkelt att ändra avsändarnamnet. Därför bör du aldrig lita på att det stämmer överens med verkligheten. Istället måste du titta på mejladressen. Ibland behöver du klicka på avsändarens namn för att kunna se den.

 

Stämmer domännamnet?

Mejladressen kan delas upp i två delar, vilket illustreras i bilden nedan. Vi är intresserade av det som kommer efter @-tecknet eftersom vi här kan granska domännamnet och i sin tur den verkliga avsändaren. Låt oss säga att du får ett mejl från jane.doe@bredband2.se. Då är domännamnet bredband2.se.

mejladressens_delar1-01

 

Men om du istället skulle få ett mejl från jane.doe@bredband2.com.login-pbkdf2.info då? Plötsligt känns det inte lika säkert. För att förstå den här mejladressens uppbyggnad behöver vi bryta upp domännamnet ytterligare. De olika delarna blir tydliga i bilden nedan.

 

mejladressens_delar2-01

Nätfiskare utnyttjar ofta att de kan skapa egna subdomäner. Vid första anblick kan det verka som att du fått ett mail från Bredband2. Subdomänerna är dock irrelevanta. Istället bör vi inspektera huvuddomänen och toppdomänen, i det här fallet login-pbkdf2.info. När du separerar den här delen från resten av mejladressen, blir det tydligare att du har att göra med en nätfiskare.

 

Tänk även på att bedragare kan registrera domännamn som är snarlika den legitima organisationens. Ett exempel är bredband2.net istället för bredband2.se eller bredband2.com, som båda tillhör oss.

 

Avslöja skumma länkar

Innehåller mejlet en länk som ser misstänksam ut? Du bör aldrig klicka på länkar som du inte efterfrågat. Om avsändaren ber dig att verifiera något via en länk i ett mejl är det alltid bättre att logga in direkt på avsändarens hemsida istället för att klicka på länken.

 

Länktexten kan vara en förklädnad

En länk består av två delar – en länktext, som är det som visas i mejlet, samt länkmålsidan, som är dit du faktiskt kommer om du klickar på länken. Du kan enkelt granska målsidan utan att riskera att gå in på webbsidan. På datorn håller du musmarkören över länken och på mobilen håller du fingret på länken utan att släppa. Leder länken till den förväntade webbplatsen? Om inte, låt bli att gå in på den.

 

Skräppostfiltret är bra, men inte perfekt

Ofta hamnar nätfiskemejl i skräpkorgen, men trots det kan vi inte förlita oss helt på skräppostfiltret. Avanan anger exempelvis att 25 % av alla nätfiskemejl slinker igenom Office 365:s filter. Det är därför nödvändigt att ha koll på hur du kan granska ett misstänksamt mejl manuellt. Skräppostfiltret kan nämligen både råka släppa igenom skräppost och råka kategorisera riktiga mejl som spam.

 

DNS-skydd är en extra trygghet

Allt fler arbetar helt eller delvis utanför företagsnätverket idag. Samtidigt ökar säkerhetshot som nätfiske och skadeprogram i stadig takt. Därför är det oerhört viktigt att skydda användarna där de befinner sig. Med vårt säkerhetspaket TRYGG skyddar du dina anställda och företaget i flera lager, varav DNS-skyddet förhindrar att
du eller någon av dina medarbetare leds in på olika nätfiskesidor. Läs mer om hur det fungerar här.

 

Fördjupa dig ytterligare i ämnet

5 tips för att undvika nätfiskeattacker

 

Källor och vidare läsning

Säkerhetslösningen TRYGG fyller ett år

Avanan, Global Phish Report 2019

Karl Emil Nikka, Nikka Systems, Bli säker! 2019

 

Vill du ha nyheter och inspiration till din inkorg?