LinkedIn är en populär plattform för att nätverka och skapa kontakter i arbetslivet. Med så många som ca 100 miljoner användare, attraherar plattformen även en hel del bedragare. LinkedIn är en av de sociala plattformar som är mest utsatt för bedragare och nätfiske.
I denna artikel kan du läsa om två vanliga taktiker som används av bedragare på LinkedIn, och vad du bör tänka på för att undvika att bli drabbad.
Teknisk support-bedrägeri
En förekommande bedrägerimetod är att bedragare försöker vinna ditt förtroende genom att låtsas vara LinkedIns IT-support. De kontaktar dig via e-post och hävdar att något är fel med ditt konto - oftast handlar det om IT-säkerhet. För att lösa problemet skickar de en länk som du ska klicka på. Länken innehåller skadlig kod, och bedragarna får tillgång till din känsliga information.
Det kan vara svårt att upptäcka detta bedrägeri, då bedragarna gärna använder mejladresser som är väldigt lika Linkedins egna. För att undvika att bli offer för dessa bedragare bör du tänka på att LinkedIn inte skulle kontakta dig med ett sådant mejl om det fanns ett säkerhetsproblem med ditt konto. Försök att se efter problemet via Linkedins egen hemsida, inte via någon länk. Om du är osäker kan du alltid själv kontakta LinkedIns support - då kan du vara säker på att det faktiskt är dem du pratar med.
Rekryteringsbedrägeri
Ett annat vanligt bedrägeri på LinkedIn är rekryteringsbedrägeri. Bedragarna skapar falska LinkedInprofiler, privata eller representerade av ett företag, och kontaktar sina offer med falska jobberbjudanden. De kan till exempel skriva att de är mycket imponerade av din profil, och att du skulle passa perfekt till en roll som ligger ute hos dem.
I många fall blir du hänvisad till en hemsida där du kan ansöka till rollen i fråga, genom en länk som är programmerad med skadlig kod. Dessa hemsidor är gjorda för att likna en riktig rektyreringssida, och kan till och med vara en kopia av ett vedertaget bemanningsföretag. För att kunna söka jobbet ska du skriva in din personliga information där – personnummer, mejladress och kanske till och med dina kontouppgifter.
I mer extrema fall kan offret gå igenom en hel (falsk) rekryteringprocess med olika intervjuer. När offret sedan tackat ja till jobberbjudandet börjar “arbetsgivaren” efterfråga kontouppgifter, eller vill att offret ska betala en summa pengar för administrationskostnaden av rekryteringen. Därefter har de tillgång till offrets kontouppgifter, och slutar sedan att svara på offrets meddelanden.
Så kan du upptäcka en falsk profil
Profilbild
Falska profiler saknar ofta en profilbild. De kan också använda bilder på kändisar, modeller eller bilder skapade av AI. Du kan göra en bildgoogling på bilden för att se om den förekommer på andra ställen som inte verkar kopplade till “personen”.
Aktivitet
Riktiga människor har relationer och interagerar med andra riktiga människor. Var uppmärksam på om profilen saknar eller har väldigt få inlägg med lågt engagemang. Falska profiler kan även ha dubbletter av samma inlägg och samma kommentarer.
Om profilen har väldigt få kontakter, eller om kontakterna också ser misstänkta ut kan det vara ett tecken på att den är falsk.
Arbetsgivare
Om kontot är kopplat till ett företag eller organisation kan det vara bra att undersöka det lite närmre. Du kan till exempel gå in på företagets hemsida för att se att företaget faktiskt existerar. Detta är extra relevant om det är en profil om erbjuder dig ett jobb.
Är det för bra för att vara sant?
Om du får meddelanden med jobberbjudanden från någon du inte känner är det antagligen för bra för att vara sant. Tänk efter och undersök situationen innan du svarar på ett sådant meddelande.
